Biologiskt mångfald: korthus eller betonghäck.

Biologisk mångfald: korthus eller betonghäck.
# Biologisk mångfald borde omfatta så mycket mer än bara bevarandet av vackra blommor, sällsynta fåglar och betagande fjärilar.

# Om vi inte sköter den svenska skogen och inte tar vara på dess växtkraft, kommer andra nationer, kanske Brasilien (virke från Amazonas?!) att fylla den virkesbrist som då uppstår i våra exportländer.

# Om vi inte är rädda om det svenska jordbruket och inte sköter vår åkermarks hävd, kommer vi få svårt med livsmedelsförsörjningen i vårt land under kommande klimatförhållanden.    

Inom snart sagt varje gren av samhällsapparaten diskuteras i dag i vårt land olika aktiviteters betydelse för just artbevarandet. Som övergripande samlingsnamn för alla dessa idéer används termen Biologisk mångfald eller Biodiversitet.

I Sverige introducerades begreppet Biologisk mångfald på allvar
bl.a. på Ultuna i början av 80-talet. På den tiden dominerades svenskt skogsbruk totalt av ekonomer. Det var ett sprutande (Homoslyr), ett kalhuggande av hela fjällsidor, ett djupplöjande av kalhuggna områden i norr, ett rensande av gamla, igenväxta diken och dräneringar, ett markberedande, ett införande av granprovenienser från Mellan- och Sydeuropa, av sällan skådat slag. Mycket av detta är i dag nogsamt åtgärdat. Men tidigare aktiviteter ”krattade verkligen manegen” för införande av ett strikt bevarandebegrepp. I dag kan vi se hur begränsat begreppet tolkas i Sverige. Dessutom finns det en rad internationella konventioner, men följer vi dem fullt ut? I dag ser vi resultaten av alla dessa åtaganden och kan bedöma dess effekter.

I FN-konventionen om Biologisk mångfald stipuleras, att bevarandestatus skall gälla på gen-, art- och ekosystemnivå. Detta betyder, att samma angelägenhetsgrad och samma betydelsenivå som vi i dag anger för själva artbevarandet inom begreppet Biologisk mångfald, även skall gälla för bevarandet av 1. jordbruksmarkens bördighet och 2. skogsmarkens växtkraft. Allt detta är det vi kallar för ekosystemens uthålliga hållbarhet. Och vem mäter och sätter siffror på allt detta? Och vem kan?

Ett visst bevarandeintresse har alltid funnits. Men det institutionaliserades och kanaliserades i betydande utsträckning först efter andra världskriget. Den mest aktive i detta sammanhang var från början Harvardprofessorn och Crawfordpristagaren Edward O.Wilson. Det var han som en gång i tiden, tillsammans med en matematiker, föreslog, att halva planeten skulle fridlysas från mänsklig påverkan (rewilding). På så sätt skulle 80 % av alla arter fås att överleva.

Med utgångspunkt från och med tanke på människosläktets överlevnad och fortsatta utveckling kan dagens tillämpningar inom begreppet Biologisk mångfald anses vara för grunda och för tunna. Observera, att det vi här talar om är således mänsklighetens verkliga överlevnad och fortsatta välbefinnande. Alltså inte något flum, om att den ena eller andra arten i sig har rätt att existera på en viss plats under en viss tid på vår planet.  Inte heller kan de personer tas på allvar, som ifrågasätter mänsklighetens dominans och rätt att definiera aktiviteterna på vår planet. Något annat synsätt är politiskt helt omöjligt att få majoritet för. Det är dessa synpunkter som de värsta artfanatikerna och artjägarna har så svårt att acceptera.

I dag refereras till och diskuteras många samhällsaktiviteters inverkan på den Biologiska mångfalden. Och detta är alldeles utmärkt. Det finns väl ingen människa som inte stödjer ansträngningar att bevara så många arter som möjligt på vår planet. Men detta begrepp Biologisk mångfald bör inte, som i dag diskuteras enskilt, utan sätta in och definieras i samband med utformningen av det moderna samhället. Allt detta sätts verkligen på sin spets efter Rysslands invasion av Ukraina. Och observera Ryssland exporterar mer spannmål än vad Ukraina gör.

Detaljerat gäller denna diskussion jordbruksmarkens hävd (mikrobernas artsammansättning och antal), markens struktur (utebliven markfrost på styva leror, t.ex. i Uppland, Väster-och Östergötland, Skåne), och dess mullhalt. Diskussionen gäller även markens näringsinnehåll, betydelsen av det atmosfäriska nedfallet av olika kväveföreningar och surt regn, markens vattentillstånd och dess fröbank av ogräsfrön samt jordbrukets kemikalieanvändning. För skogsmarken gäller motsvarande förhållanden och interaktioner. Inte minst betydelse fullt är inom skogsbruket mykorrhizasamspelet i skogsmarken. Vad händer på sikt med alla dessa tillstånd och förhållanden, när medeltemperaturen ökar med 2 till kanske 3 grader och när extremvädersituationer blir allt vanligare?

Men viktigast av allt: kan våra skickliga genetiker verkligen förse oss med sorter av spannmål, potatis, raps och sockerbetor och provenienser av våra mest betydelsefulla trädslag som över huvud taget går att odla under kommande klimatförändringar? Betydelsen av den Genetiska mångfalden, som är en mycket viktig del av begreppet Biologisk mångfald, kan inte nog betonas. Ett förhållande som är nästan helt bortglömt i den svenska debatten. Var håller alla genetiker hus i den allmänna debatten?

Och så till allt detta dribblande med antalet arter och procentsatser. I Sverige finns i dag 50 tusen flercelliga arter och 10 tusen encelliga arter beskrivna. För hela världen är denna siffra 2 miljoner. Det har dividerats om och diskuterats hur många flercelliga arter det i realiteten verkligen finns på vår jord. Ovan nämnde professor Wilson (död 2021), kanske vår främste specialist på området, uppskattade för några år sedan, att det finns 5 till 100 miljoner flercelliga djur- och växtarter till på vår jord. Arter som ännu inte är upptäckta och beskrivna.

Den röda listan upptar i dag 4 500 flercelliga arter. Men observera! inte en enda encellig art finns med i uppräkningen!?. När det sedan gäller bakterier och virus räknar man med miljardförekomster. Men vem har koll på dem? Detta är desto mer anmärkningsvärt eftersom mikrobiologer alltid framhåller att ju mindre organism, storleksmässigt sett, desto större ekologisk betydelse. Tänk bara på alla marklevande organismer och dess betydelse för mänsklighetens möjligheter att producera mat på åkrarna och timmer i skogen. Så var håller alla mikrobiologer hus i debatten?

För att fullt ut verkligen förstå de encelliga organismernas och alla mikrobers reella betydelse för livet på vår planet, kan man börja fundera på följande. Tänk på vilka ofantliga mängder av biomassa, av faeces (avföringar) och av vissa föroreningar, som skulle ansamlas på vår planet, om inte de encelliga organismerna och mikroberna (bakterier och virus) skötte sig och gjorde sitt jobb. Det är otänkbart, att de flercelliga organismerna, inklusive människan, skulle på något sätt kunna förbruka eller på annat sätt ta hand om all den biomassa som bildas kontinuerligt på vår jord. Inte heller är det troligt, att elden skulle kunna ta kol på allt detta eller mer korrekt uttryckt, att elden skulle kunna göra koldioxid av all denna biomassa. Läs gärna om allt detta och om Aniara rutten och Kretsloppssnurrorna i den nyutkomna boken: ”Kompletteringsskogsbruk---ett led i klimatomställningen” (Christersson, 2022).

Det är dessa ovanstående diskuterade förhållanden som gör, att man kan bedöma dagens tolkning av Biologisk mångfald som alltför tunn och alltför grund. Det får inte bli så, att om man skrapar lite på ytan så faller begreppet samman som ett korthus. Så får det absolut inte vara och bli. I FN resolutionen om Biologisk mångfald summeras, att ett av huvudmålen är ett hållbart utnyttjande av resurser. Låt oss följa denna resolution, men låt oss följa den fullt ut.

Nya ideér dyker ständigt upp. I dagarna startar storprojekt, som skall komplettera dagens arbete inom Biologisk mångfald. Undersökningarna går ut på att detaljerat följa och kartlägga de verkligt stora djurpopulationernas och de allmänt förekommande växternas variationer i tid och rum. Man tror, att man på detta vis kan få en bättre överblick över hela den biologiska världens totala utveckling, dvs. hela den Biologiska mångfaldens vara eller icke-vara.

Bortsett från Rysslands invasion av Ukraina, om nu detta över huvud taget är möjligt, är de pågående klimatförändringarna mänsklighetens största överlevnadsproblem. Dessa klimatförändringar är orsakade av förhöjda halter av koldioxid och metangas i atmosfären. Så låt oss då, med alla till buds stående medel, sätta in alla krafter på att få ner just utsläppen av dessa båda gaser. Och möjligheter finns.

Nya forskningsrön antyder en möjlighet för svenskt skogs- och jordbruk att här gripa in. Försöksresultat från parcellförsök i Skåne med nya kloner av pil och poppel och med nya odlingsmetoder, uppvisar en produktionspotential på upp till 2 kg torr vedbiomassa/m2/år (Tabell 1 och 2).

Tabell 1: Produktionsöversikt.
A. gamla odlingsmetoder, gammalt växtmaterial (gamla kloner)
B. nya odlingsmetoder, nytt växtmaterial (nyframkorsade kloner)
Vid kalkylering av utvinningsbara mängder av biodrivmedel från producerad vedbiomassa har publicerade, preliminära
värden med utgångspunkt från 1 m3 asp använts när det gäller poppelveden (Tabell 2). Alla motsvarande resultat från pilodlingarna har multiplicerats med 1,25 eftersom torrdensiteten är 25% högre för pilveden (poppel 0,33, pil 0,45 kg/dm3 ). Samma sak gäller för koldioxidabsorption och nitratkväveupptag. Vid beräkning av koldioxid- och nitratkväveupptaget har utgångspunkten varit, att all vedbiomassa innehåller 50% kolatomer och 0,5% kväve. Allt beräknat på basis av torr vedbiomassa. En del avrundningar är vidtagna. Tecknet # betyder: ej tillåten uppskalning#, bör endast användas för diskussionen.

                                              poppel                   pil
                                             A        B             A            B
vedbiomassaprod. kg TS/m2/år     1           1,5                1                 2
vedbiomassaprod. tonTS/ha/år    10         15                  10          #20#
vedbiomassaprod. m3/ha/år         30         45                  22          #45#
värmeprod. MWh/ha/år                60         90                  60        #110#
elprod. MWh/ha/år                        20         30                  20          #40#
vätgasprod. MWh/ha/år                13         20                  12          #24#
metanolprod. liter/ha/år           9 000  13 500             8 300   #17 000#
etanolprod. liter/ha/år              4 000    6 000             3 800     #8 500#
koldioxidabsorp. ton/ha/år            18         27                  18         #36#
nitratkväveupptag. kg N/ha/år      50        75                   50       #100#

 Tabell 2. Av 1 m3 aspved kan utvinnas (P.Börjesson, LU  2022):
1900 kWh värme eller
650 kWh el +1250 kWh värme i kraftvärmeprod. eller
800 kWh el eller
300 liter metanol eller
135 liter etanol eller
430 kWh vätgas (Um.U.)

Den i dag pågående koncentrationen på bevarandet av just flercelliga organismer i debatten om Biologisk mångfald biter tydligen inte på politiker och allmänhet. Annorlunda hade det kunnat se ut, om vi istället satsat på att diskutera framtida möjligheter för länders livsmedelsförsörjning och möjligheterna och kapacitet att förhindra att skogarna i Amazonas huggs ner. Det senare kan ett rationellt skött skogsbruk i Västvärlden förhindra. Allt detta skulle kunna ha bidragit till att resultatet från konferenserna i Paris, Glascow och Stockholm blivit ett annat, så att vi äntligen hade fått ordentlig fart på klimatarbetena.

Alla vet, att det är temperaturhöjningarna som är boven i dramat. Alla vet, att det är den ökade koldioxiden i atmosfären som åstadkommer dessa temperaturhöjningar. I FN resolutionen om Biologisk mångfald summeras, att ett av huvudmålen är ett hållbart utnyttjande av resurser. Låt oss följa denna resolution, men låt oss följa den fullt ut. 

Detta gör vi genom att med all kraft minska utsläppen av koldioxid. Om vi sedan kombinerar detta med lövträdsplanteringar i stor skala (se Tabeller), kan vi t.o.m. börja minska den redan i dag befintliga halten av koldioxid i atmosfären. På så sätt skapar vi också förutsättningar för bevarandet av inte bara vackra blommor, sällsynta fågelarter och betagande fjärilar, utan också av alla dessa mikrober och andra små organismer, som vårt liv är helt beroende av!


9-årigt bestånd av förädlade sorter av det nygamla skogsträdet pil. Träden är 13 m höga, planterade med en meters sättkäppar (sticklingar). Förbandet är 1 x 1 m, och en sådan odling genomföres utan markberedning. Efter några års etablering absorberar (tar upp) en sådan odling 30 ton koldioxid/ha/år. Om veden omvandlas till el eller vätgas eller eldas upp, kan den frigjorda koldioxiden samlas upp och pumpas djupt ner i porös berggrund. Finns tillräckligt med vatten och näring har en sådan odling i södra Sverige en produktionspotential på 300 – 400 m3sk på 10 år.

 OBS!!   tacksam för kritiska synpunkter

 

 

 

 

 

 

                              

Information & Rådgivning | | Kommentera |
Upp