20181113

SÅ KAN ENERGISKOGSODLARNA SLÅ TILLBAKA

Trots all hänvisning till och påpekanden om att inhemska, alternativa energikällor måste spela en betydande roll i våra försök att begränsa klimatförändringarna inträffar följande. Energiskogsodlarna i Sverige drabbas i dag av så stora ekonomiska bekymmer att många väljer att helt enkelt plöja upp sina odlingar. Orsaken till problemen är landets import av sopor från olika delar av Europa, import av rivningsvirke från bl.a. Norge och t.o.m. import av torv som ursprungligen kommer från Vitryssland. Dessa utländska ”energiråvaror” konkurrerar helt enkelt ut flisen från den svenska energiskogen, eftersom värmeverken i Sverige får betalt för att de tar hand om andra länders ”avfall”. Samtidigt finns risk för att oönskade ämnen och bekymmersamma organismer förs in i vårt land.

Men nu tycks nya idéer och lite annorlunda tankegångar vara på väg. Allt beror på att våra skickliga växtförädlare har lyckats framställa Salixkloner med ett annorlunda växtsätt (morfologi) jämfört med de gamla klonerna. I täta planteringar skjuter dessa nya kloner bara 2-3 skott per stubbe. Eftersom de nya klonerna har en mycket hög tillväxtpotential speciellt på längden, bildas få, men mycket långa skott redan efter några år. Sedan fortsätter de på den inslagna vägen år efter år i stort sätt utan självgallring. Planteras då dessa kloner tätt med kanske ett förband (plant- x radavstånd) av 0,4 x 0,7 m får man en energiskog med upp till 30 000 stammar per ha. Och det allra intressantaste är, att man får en produktion som mer än väl fördubblas i förhållande till dagens odlingsresultat. Detta kan noteras, om man jämför med odlingar med den gamla planteringstekniken med ett dubbelradsystem som ger endast 10 000 buskar per hektar.

 Några testodlingar med här föreslagna, täta förband har genomförts med Salixklonen Tora på en miniförsökspark (Vombsjösänkans pil- och poppelpark, VPP) strax öster om Vombsjön i södra Skåne. Resultaten är förbluffande (se tabell).

Sättkäppar, en meter långa, planterades direkt i den befintliga vegetationen, främst mjölktistel och en del gräsarter, på en näringsrik mosse. Planteringen skedde år 2013 och är 400 m² stor. Den är inhägnad. Idag, alltså efter 6 års odling har Salixklonen Tora producerat 9 kg /m² torr biomassa (om talet för biomassaproduktionen i kg/m² multipliceras med 10 får man produktionen i ton/ha). Dock bör här uppmärksammas att uppskalning av småförsök till hektarskala alltid är vansklig. Men i det här fallet är ursprungsytan så stor, 400 m², att kanteffekter har kunnat undvikas vid mätningarna. Dessutom bör här påpekas att tillväxten under det första året var i stort sett noll på grund av den kraftiga konkurrensen från den befintliga vegetationen. Det var först under det tredje året som tillväxten verkligen sköt fart.

Produktionen av vedbiomassa i den gamla energiskogen är i absolut bästa fall 10 ton torrsubstans per ha och år. Med de nya klonerna med annorlunda morfologi och med mycket tätare planteringsförband blir det annorlunda. Preliminära resultat från VPP antyder att denna produktion skulle kunna fördubblas.

Men här dyker naturligtvis nya problem upp. Kan de gamla planteringsmaskinerna användas? Troligen kan detta ske efter en del justeringar. Dock kommer planteringskostnaderna att avsevärt fördyras. Detta beror på att det åtgår 3 gånger så många sticklingar, om man använder dessa nya planteringsförband jämfört med de gamla.

Skördemaskinerna kan definitivt inte användas, eftersom det inte finns plats för hjulparenen i de täta raderna. Men här kommer befintliga gallringsmaskiner väl till pass. De är utrustade med en lång arm (10 m) på vilken det sitter ett speciellt skärhuvud monterat längst ut. I odlingar med de här föreslagna täta förbanden, anläggs körstråk på var 20de meter, så att dessa skördemaskiner kan ta sig fram.

Ovanstående forskningsresultat, om än i liten skala, ger oss intressanta vinkar i energifrågan. Resultaten pekar ut, vilka möjligheter som Sverige, och många andra länder, har att producera stora mängder vedbiomassa för energiändamål och andra nyttigheter. Detta kan ske genom att i större utsträckning än idag utnyttja snabbväxande lövträds hela produktionsförmåga. Det är många som pekar på och hänvisat till att just skogens ökade produktion av vedbiomassa skulle kunna vara en av hörnstenarna i byggandet av en fossilfri värld.

Dessa idéer blir ännu mera intressanta då man ser alla dessa nya energiföretag som skapas och byggs upp. De bygger helt och hållet på vedråvaran som bas för sin verksamhet. Exempel på sådana företag är det Stockholms Universitetsbaserade Kat.2biz.

 

 

 

Detta företag har arbetat fram en helt ny metod för att skilja ut cellulosafibern från ligninet och hemicellulosan. De sistnämnda ämnena bli sedan råvara för fordonsbränsle. Det förstnämnda tar textilbranschen hand om.

Det allra senaste inom detta område är ett KTH baserat företag, Phoenix Biopower AB, som anser sig kunna göra el direkt av ved. Man är t.o.m så effektiv att man menar sig kunna komma upp i en verkningsgrad av hela 60 % i framtiden.

Tillämpning av här ovan redovisade forskningsresultat i stor skala skulle innebära att ”kriget” mot importerade sopor, rivningsvirke och torv skulle intensifieras och t.o.m. kunna vinnas. Det är kanske t.o.m. så, att inte bara energiskogsodlarna skull vinna på den processen. Kanske är det så att vi i Sverige skulle undvika att få in i vårt land oönskade organismer och inte minst en hel del miljöfarliga produkter, som vi kan ha svårt att rena utsläppta rökgaser ifrån.

Lars Christersson, Sektionen för lövträdsodling, VPE, SLU, Ultuna, Uppsala

 

              Tabell 1. Produktionsresultat från en testodling med Salixklonen Tora med 30 000 stammar per hektar.               

år		2016	2017	2018
ålder		4	5	6
diameter, mm		33	39	44
höjd, m		6	8	10
stam/m2		2,8	2,8	2,8
	1
produktion, kg/m2, TS		4,2	6,6	9,2
produktion, kg/m2,år,TS			2,4	2,6