Utkast: Mar. 30, 2015

ETT ANNORLUNDA, MER RESURSEFFEKTIVT, NYGAMMALT SKOGSBRUK, ett sk. ”skottskogsbruk”
Definition
Skottskogsbruk: beståndet uppkommer genom att lövträd och buskar avverkas nära marken och genom att skott får växa ut antingen från stubbarna eller upp genom uppslag av rotskott (fritt efter C.G.Holmerz: Skogshushållning, 1879). Aktuella trädslag i dag är pil (Salix), hybridasp och poppel

Inledning
Sverige är ett land som har styrts och styrs av olika intressegrupper. Styrkan och makten hos dessa grupper varierar över tid. Varje lobbygrupp tänker bara på sitt. Alla våra 24 miljoner hektar produktiv skogsmark (halva Sveriges yta) skall helst brukas på samma sätt och helst som i gamla tider. Men varje lobbygrupp har sina idéer. Kanske är det tid att tänka om, kanske är tiden mogen att utnyttja den kunskap vi faktiskt har och har försett oss med genom avancerad skogsforskning och utveckling under de senaste 100 åren. Svenskt skogsbruk började som bekant få luft under vingarna i slutet av 1800-talet.
Sverige möjligheter att ytterligare utveckla sitt skogsbruk är idag mycket påtagliga och kanske till och med nödvändiga. Detta antagande bygger på förmodade klimatförändringar och på resultaten av pågående nationell och internationell forskning. I sammanhanget relevanta nationella forskningsresultat redovisas här nedan.
Anmärkningsvärda resultat från avverkad poppelodling i Skåne.
En rad odlingar av hybridpoppel och hybridasp planterades i början av 1990-talet i vårt land. Detta som ett led i sökandet efter alternativa energikällor. En av dessa hybridpoppelplanteringar, 24 år gammal, är nu avverkad och vi kan se de levererade resultaten. Planteringen ligger på Näsbyholms Gods marker, utanför Skurup, på en organogen, mycket bördig mosse. Planteringen är 0,8 hektar stor.
De avverkade stammarnas volym uppgick till 467 m3 under bark. Toppar och grenar, sk. grot, skattas till 92 m3, (de skall nu ligga och torka under sommaren och flisas till hösten). Totalt ger detta en produktion på 0,8 ha av 559 m3 vedråvara på 24 år. Omräknat per ha och år ger detta en tillväxt på 29 m3
Som bekant ger 1 m3 aspved c;a 2 000 kWh värme eller 500-700 kWh el eller 75 liter etanol + restprodukter eller 125 liter metanol + restprodukter
Stammarna såldes i det här fallet till pappersmassa för 150 584 kr och flisen kommer uppskattningsvis att säljas för 36 000 kr. Inkomsterna från dessa 0,8 ha uppgick således till 186 684 kr. Avverknings-, flisnings och uttransporteringskostnaderna uppgick till 53 837 kr.
Planteringen var 0,8 ha stor och 24 år gammal och ger således en avkastning på 132 847 kr
Detta ger omräknat per ha och år 6 900 kr /ha,år
Dock, från denna summa avgår planterings- och skötselkostnader. OBS! Planteringen var ej hägnad. Kostnaden för en eventuell hägnad framgår av Lars Christerssons bok: Papperspopplar och Energipilar


Det kan ifrågasättas om någon annan skog i vårt land tidigare givet ett sådant ekonomiskt utbyte. Motsvarande produktionsresultat har också uppmätts på andra, ännu växande poppel- och hybridaspplanteringar på bördiga marker i södra och mellersta Sverige.
Hela rapporten kan beställas avgiftsfritt på e-mail: lars.christersson@slu.se

Lars Christersson, professor emeritus,
Tel. 0760-16 80 28, larschristersson.blogg.se


Skördad poppelplantering på Näsbyholm, 2014. Ytterligare information gives i boken: Papperspopplar och Energipilar av Lars Christersson
.
Information & Rådgivning | | Kommentera |

Utkast: Mar. 30, 2015

20150329
Inga skyttegravar i ekodebatten
Publicerat i UNT 30/3 -15
Fem fristående och oberoende skogs- och lantbruksjournalister, alla ledamöter av Skogs och Lantbruksakademien, informerar på UNT/debatt alla oss forskare på SLU om, vad vi skulle ha gjort och vad vi borde göra i framtiden. Och gör vi som de föreslår, så skall vi få se, att det säkert kommer att gå bra. Men vad är det egentligen de säger och föreslår?
Man talar om för oss, att det är hög tid för oss att kliva upp ur skyttegravarna. Men vi har inte grävt ner oss i några skyttegravar.
Vi slåss helt öppet och ärligt med näbbar och klor och med blanka vapen om våra ekonomiska anslag från forskningsstiftelser och fonder och EU. Denna fight pågår ständigt i korridorer och på seminarier och i den allmänna debatten och sedan går vi och fikar i fikarummet. Och så skall det vara på ett Universitet. Ett Universitet är ingen syförening, där alla skall tycka lika. Den dag alla tycker lika på SLU, går världen under.
Ett Universitet får aldrig bli statiskt, då dör det. På ett Universitet är det många, starkt stridande viljor, och det skall vara många, starkt stridande och drivande viljor på ett väl fungerande Universitet. Ur strid och kiv och kaos föds de stora idéerna.
Just nu ger, mycket förtjänstfullt, UNT oss möjligheter på tidningens debattsidor att offentligt diskuteras ekoodlingens fördelar och tillkortakommande vis a vi den konventionella odlingen. Detta är en möjlighet för oss forskare att informera allmänheten om vilka ideér och projekt och diskussioner, som är på gång vid vårt Universitet-
De fem journalisterna skriver, att helt nya odlingssystem borde tas fram. Tyvärr lämnar de inga hjälpande detaljer, om hur detta skall gå till, utan endast vidlyftiga, allmänt hållna önskemål, i stil med att vi skall odla med naturen inte mot den. Vem det nu är som försökt det sistnämnda? Sådana formuleringar har varit aktuella, sedan vi började diskutera svenskt lantbruks effektivitet i slutet av 1800-talet.


De fem poängterar vidare att ” naturen klarar av konststycket med en förbluffande hög effektivitet, och utan vare sig industriellt tillverkade bekämpnings- eller gödselmedel, som kräver fossil energi, att förvandla sol, vind och vatten till föda, foder och fiber”. En intressant fråga är, om det är någon av de fem journalisterna, som har en aning om växternas verkliga effektivitet, när det gäller att omvandla solenergin till användbar biomassa i olika former, speciellt om man inte gödslar ordentligt och håller efter ogräset. Svar: Kommer någon gröda upp i en effektivitet på över en procent (1 %) vid ljusabsorption av infallande strålningsenergi kan man skatta sig lycklig. Så är det med den effektiviteten.
De fem journalisterna diskuterar vidare också perent vete, naturliga bekämpningsmedel. precisionsgödsling, erosion, kväveläckage, slammutnyttjande, mm.mm.
Men hallå där, allt det här uppräknade har vi på SLU hållit på med i 30-40 år ibland ännu längre. Var har Ni hållit hus under denna tid?
Om det vi gör på SLU inte är tillfyllest för de fem journalisterna, får de mer än gärna komma med egna, nya, friska idéer och uppslag (i likhet med t.ex. stråkodling, skottskogsbruk, se min blogg). Men de nya idéerna skall bygga på vetenskapliga fakta och beprövad erfarenhet, inte en massa flum om Moder jord och Fader väder. Det överlåter vi med varm hand till politiska partier och olika intresseorganisationer.
Lars Christersson
larschristersson.blogg.se
Information & Rådgivning | | Kommentera |

Utkast: Mar. 30, 2015

Inga skyttegravar i ekodebatten
Information & Rådgivning | | Kommentera |
Upp